.

Rullar…

Jag rullar in med bilen på parkeringen och bär upp diverse inhandlade varor. Ställer mig i köket och bestämmer mig för att överraska sonen med en rulltårta. Jag gör i ordning smeten, gräddar den och sedan rullar jag ihop sockerkakan med den goda jordgubbssylten eller varför inte en vaniljkräm med lite krossade blåbär i?… toppar sedan skivorna med vispgrädde. Jag slickar på slickepotten och torkar av mig med hushållsrullen. Nähä, nu får det vara rullat färdigt innan jag rullar bortefter vägen.

Visst, men då får vi gå över till andra rullar eller hur?

Chokladboll rullad i kokos, Prosciutto-rullar med färskost, Vietnamesiska rullar men... HJÄLP!

Jag är kallsvettig och rusar till spegeln. Ögonen rullar runt i huvudet på mig och jag inser att jag inte blir mindre rultig av detta bakande och mattänkande så jag måste…

Vad sägs om en filmrulle kanske, med en romantisk vy där fiskaren sitter med sitt spö och rulle… Nä det fungerar inte. Jag sitter ju tyst och stilla då. Jag bestämmer mig för att göra mig fin så – hårtvätt – rullar i håret – byta kläder och sedan kanske lite sport. Låt bollen rulla. Efter att ha tittat på matchen är jag helt slut så nu är det om att vila. När jag lägger mig på kvällen är det med den goda föresatsen att i morgon…

Frukosten är undanstökad och jag rullar ut bilen från parkeringen medan jag tänker:  Alla dessa rullar som är så goda är ju så farliga och när vi sedan rullar iväg hemifrån sittandes i bilen för att fortsätta sitta vidare på en kontorsstol med rull-hjul… oj, oj, oj kan det bli värre? Ja, det finns ju dem som rullar tummarna på arbetstid…

Livet rullar på så

Carpe Diem!